Charlie mitt bruna Pälsmonster ett år av saknad

Vaknade och kollade som vanligt minnen på Facebook, och visst dök det upp minnet av när min bästa bruna bamse björn hastigt fick lämna jordelivet utan förvarning. Att den där jäkla cancern även skulle drabba honom mitt monster och även att den skulle ska segra och ta hans värdefulla liv är så orättvist.
En hund som var så älskvärd och aldrig gick obemärkt förbi nån skulle behöva sluta sina dagar med denna hemska sjukdom. En hund som aldrig gjorde nått ont utan bara gav kärlek till alla han träffa. Med sitt koppel i munnen och sitt brummande läte var han unik på alla sätt.
Varje dag saknar jag den hunden , varje dag i ett års tid.
Huset är så lugnt och stilla utan honom.
Ingen som busar
Ingen som skäller och öppnar dörren och går ut
Ingen som skäller på kvällen och talar om för hela kvarteret att han är ute
ingen som kliver på katterna för att stoppa dom
Ingen som buffar på jackfickan för att få godis
Ingen som drar igång lilla Mini till lek
Ingen som ligger framför sovrums dörren så man inte kommer ut
Ingen som öppnar dörren före mig när det kommer gäster

Saknad men aldrig glömd

2 thoughts on “Charlie mitt bruna Pälsmonster ett år av saknad

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *